top of page
image00001_edited.jpg

Svenska colivingförbundet

Svenska Colivingförbundets uppgift är att stödja och främja en positiv utveckling inom coliving och olika former av delningsboenden. Förbundet är en samlande röst för den seriösa coliving-branschen.

NYHETER

Pressmeddelande den 2 juni 2025

Nu kan coliving ta klivet in i lagboken – Reformförslag öppnar dörren för framtidens hållbara boende

Svenska Colivingförbundet välkomnar att delningsbostäder för första gången lyfts fram i ett statligt lagstiftningsförslag – med konkreta reformer som gör det enklare att erbjuda moderna och socialt hållbara delningsbostäder i Sverige.

Behovet av nya, mer flexibla bostadsformer ökar – särskilt i takt med urbanisering, bostadsbrist och den ökande ensamheten. Trots detta har lagstiftningen länge missgynnat delningsbostäder. Det vill regeringsutredningen nu ändra på.

Den statliga utredningen ‘SOU 2025:65 - En mer flexibel hyresmarknad’, föreslår flera förändringar och ändamålsenliga regler som syftar till att göra det enklare att hyra ut och utveckla delningsbostäder i Sverige. 

Bland annat föreslås följande:

  • Reglerna om blockhyra i jordabalken moderniseras – med större avtalsfrihet och en enklare modell som gör det lättare att hyra ut delningsbostäder.

  • En ny modell för hyressättning införs för delningsbostäder som hyrs ut genom blockhyra. Den så kallade “anpassade hyran” gör det möjligt att komma överens om en annan hyra än den traditionella bruksvärdeshyran, med hänsyn till service, avtal och faktiska kostnader.

  • Bulvanregeln ska inte gälla för blockhyresavtal vid delningsbostäder. Det gör det tryggare att hyra ut utan risk för tvister, och öppnar för fler seriösa aktörer på marknaden.

 

– Det här är en milstolpe för coliving i Sverige, utredningen visar att lagstiftningen kan moderniseras för att möta nya bostadsformer. Genom att ge delningsbostäder en tydlig plats i hyreslagen – med särskild blockhyra, anpassad hyra och ett undan­tag från bulvanregeln – får både fastighetsägare och operatörer den stabilitet som krävs för långsiktiga satsningar, säger Katarina Liljestam Beyer, ordförande för Svenska Colivingförbundet.

Samtliga lagändringar som rör blockhyra och delningsbostäder föreslås träda i kraft 1 juli 2026.

– Vi ser positivt på att lagstiftaren nu visar beredskap att anpassa både hyreslagen och tillämpningen av jordabalken till nya sociala sätt att bo på. Nu inväntar vi att politiken tar utredningens förslag vidare in i konkret lagstiftning redan nästa år, avslutar Katarina Liljestam Beyer.

 

Om delningsbostäder (coliving):
En delningsbostad är en bostad där tre eller fler vuxna utan familjeband delar ytor som kök, vardagsrum och ibland badrum, samtidigt som varje individ har ett eget hyresavtal och en privat boendedel. Den privata delen är inte en fullständig lägenhet, utan bostadsformen bygger på delning och gemenskap. Coliving erbjuder inte bara ett smartare sätt att bo – utan också en möjlighet till ökad gemenskap och minskad social isolering.

Delningsbostäder är en etablerad bostadsform i stora delar av världen och bostadsformen växer i Sverige. Men lagstiftningen har inte hängt med. Otydligheter kring blockuthyrning, begränsningar i hyressättningsreglerna och begränsad möjlighet att avtala om flexibla villkor har delvis hindrat utvecklingen. 

I och med denna statliga utredning har frågorna för första gången analyserats i ett samlat och systematiskt lagstiftningsperspektiv.

En mer flexibel hyresmarknad, SOU 2025:65

Pressmeddelande 2025-06-02

Pressmeddelande den 20 januari 2025

Ny rapport: Stor rättsosäkerhet bromsar upp etableringen av colivingbostäder i Sverige

En ny rapport från Svenska Colivingförbundet ”Vad är skälig hyra för en colivingbostad? En empirisk studie av 2024 års hyresnämndsbeslut” belyser en enorm rättsosäkerhet gällande hyressättningen av delningslägenheter på den svenska bostadsmarknaden.

Rapporten består av en utredning av de hyresrättsliga utmaningarna för colivingbostäders etablering i Sverige och en empirisk studie av samtliga hyresnämndsbeslut från 2024 gällande hyressättning av colivingbostäder.

 

Rapporten visar:

  • Att det saknas en etablerad norm för hyressättning av colivingbostäder – både på marknaden och vid hyressättning hos hyresnämnden;

  • Att de flesta colivingbostäderna i Sverige tillgängliggörs genom blockhyresavtal, en avtalskonstruktion vars rättsliga reglering är tämligen osäker till följd av lagändringar de senaste åren;

  • Att hyresnämndernas tillämpning av bruksvärdesreglerna och de särskilda hyressättningsnormer som föreskrivs i 12 kap. jordabalken (”hyreslagen”) är svårtolkad och inkonsekvent;

  • Att hyresnämnden i Stockholm respektive Göteborg satt olika hyror för närmast identiska lägenheter i samma hus;

  • Att hyresnämnderna konsekvent värderat bruksvärdet av delningslägenheter genom en allmän skälighetsmetod (diskretionär värdering) och att hyresnämnderna konsekvent satt hyror efter fri skönsmässig värdering;

  • Att hyresnämnden i Stockholm konsekvent satt hyror för delningslägenheter utan att besiktiga de lägenheter som varit föremål för prövning trots att hyresvärden begärt att syn ska hållas; och

  • Att den enorma rättsosäkerhet som hyressättningsärendena demonstrerar, är ett betydande hinder för utvecklingen av coliving på svensk hyresmarknad.

Stark potential men brådskande behov av reformer

Coliving, eller delningsboende på svenska, har blivit alltmer efterfrågat av unga vuxna och andra målgrupper som söker prisvärda och sociala bostadslösningar. För att colivingmarknaden ska kunna växa i Sverige, efterlyser Svenska Colivingförbundet:

  1. En översyn av bruksvärdessystemet för att inkludera colivingbostäders unika egenskaper; och

  2. Tydligare regleringar för blockhyresavtal som stödjer rättssäkerhet och långsiktiga investeringar.

 

”Det är hög tid att Sverige moderniserar sitt regelverk för att främja nya, hållbara bostadsformer som coliving. Vi riskerar annars att förlora värdefulla investeringar och en lösning på bostadsbristen" säger Katarina Liljestam Beyer, ordförande i Svenska Colivingförbundet.

Rapporten är skriven av juris doktor i civilrätt, Haymanot Wachtmeister på uppdrag av Svenska Colivingförbundet. Hon är en av Sveriges främsta experter på bostadsmarknadsreglering.

 

Ladda ner rapporten: ”Vad är skälig hyra för en colivingbostad? En empirisk studie av 2024 års hyresnämndsbeslut”

Pressmeddelande den 2 september 2024

Svenska Colivingförbundet välkomnar att regeringen vill undanröja rättslig osäkerhet gällande hyressättningen för delningsbostäder, coliving

Justitiedepartementet Marcus Granlund Mikael Kullberg Haymanot Wachtmeister Katarina Lilje

Marcus Granlund, politiskt sakkunnig justitiedepartementet, Haymanot Wachtmeister, ledamot Svenska colivingförbundet, Mikael Kullberg, statssekreterare justitiedepartementet, Katarina Liljestam Beyer, ordförande Svenska colivingförbundet

Svenska Colivingförbundet välkomnar regeringens tilläggsdirektiv om en översyn av reglerna om hyressättning för delningslägenheter, coliving.

                                                           

Utredningen om enklare privatuthyrning och ändring av presumtionshyror utvidgas. I samband med att utredningstiden förlängs till den 2 maj 2025 ska utredaren nu se över de hyresrättsliga reglerna och även föreslå regelförändringar för att underlätta för coliving på den svenska bostadsmarknaden.

– Det är mycket positivt att regeringen tar detta viktiga och konkreta politiska initiativ för att möjliggöra coliving på den svenska bostadsmarknaden. Colivingförbundet har länge påtalat att otydligheter i regelverket utgör ett reellt problem för seriösa coliving-aktörer. För att denna uppskattade bostadsform ska kunna finnas i Sverige behövs tydliga spelregler som möjliggör skälig hyressättning av delningsbostäder, säger Katarina Liljestam Beyer, ordförande för Svenska Colivingförbundet.

Ordet delningsboende listades år 2021 på den svenska nyordslistan. Med delningsbostäder (coliving) menas en bostad/lägenhet som delas av tre eller flera vuxna personer utan familjeband, där alla har ett eget bostadskontrakt. Här delar alla bostadsgäster på centrala funktioner och levnadsytor såsom kök, vardagsrum och ibland även badrum. Ofta är dessa ytor fullt utrustade och möblerade och i många fall ingår även viss service, till exempel städning och internet. Den privata delen av bostaden är därmed inte en fullt utrustad lägenhet. Särskilda byggregler gäller redan för delningsbostäder, vilket särskiljer denna typ av bostäder från traditionella bostäder.

Riksdagsseminarium belyser nuvarande regelverks utmaningar
Läs rapporten FRAMTIDEN ÄR GEMENSAM här

Riksdagsseminarium. Från vänster: Linda Teng, Therese Nerlund, Haymanot Wachtmeister,  Katarina Liljestam Beyer

Coliving, eller delningsboende, är en snabbt växande bostadsmodell som nu gör sitt intåg på den svenska bostadsmarknaden. För den oinvigde innebär coliving en bostad där varje enskild bostadsgäst har en mindre lägenhet/privat rum och delar på större levnadsytor såsom vardagsrum och kök med andra.  

 

Nyligen arrangerade Svenska Colivingförbundet ett seminarium i riksdagen där bostadsformens framtid diskuterades. ​Socialdemokraten Marcus Selin och moderaten David Josefsson stod som värdar för arrangemanget och hade bjudit in Svenska Colivingförbundet att presentera sin nya rapport "Framtiden är gemensam" och hålla i ett efterföljande panelsamtal.​

 

I panelsamtalet deltog, förutom Svenska colivingförbundets ordförande Katarina Liljestam Beyer, även

Linda Teng, arkitekt och konceptansvarig på Academic Living, Akademiska hus

Therese Nerlund, bostadspolitisk expert och biträdande exploateringschef på Wallenstam

Haymanot Wachtmeister, bolagsjurist som doktorerat på dagens hyressättningssystem, HEBA

 

Här följer några av de viktigaste slutsatserna från seminariet:

 

Colivings potential  

Coliving kan bli en större del av den svenska bostadsmarknaden. Rapporten visar att det finns ett brett politiskt stöd för konceptet. Bostadsformen ses som ett bra alternativ för olika målgrupper, inte bara studenter, unga vuxna eller nytillkomna i en stad, utan även för seniorer. Seminariet berörde också att colivings miljöfördelar bör tas i beaktande av politiken. I forskningsprojekt om bostadsformen, drivet av Akademiska hus tillsammans med KTH, har man sett hur bostadsformen kan minska både byggkostnader och klimatpåverkan.​

Utmaningar med nuvarande regelverk 

Det finns utmaningar med nuvarande regelverk kring coliving. Byggregler stämmer exempelvis inte alltid överens med hur coliving är tänkt att fungera, vilket kan leda till svårigheter vid uppstart av nya projekt. Som exploatör är man ofta utelämnad till enskilda tjänstemäns tolkning av juridiken. Även lagstiftningen kring blockhyror kan skapa förvirring vid uthyrning av enskilda rum. Sammantaget är osäkerheten hämmande för branschen.​

Nästa steg  

En enig panel var överens om att det är dags att uppdatera reglerna. Katarina från Svenska Colivingförbundet betonade vikten av att ge alla bostadsformer likvärdiga förutsättningar och föreslog bland annat en definition av coliving i regelverket.​

 

Läs Svenska colivingförbundets rapport Framtiden är gemensam här

Svenska Colivingförbundet arbetar för att coliving ska bli mer accepterat och vanligt i Sverige. Målet är att coliving ska bli en hållbar och positiv del av vår bostadsmarknad.

 

Svenska Colivingförbundets tre prioriterade åtgärder är:

1. Se över lagar och regelverk för att säkerställa colivings plats på den svenska bostadsmarknaden, och skapa stabila och långsiktiga regelverk för ett tryggt boende. 

2. Mer likvärdiga villkor och kravnivåer för både enskilda bostäder avsedda för ett hushåll och delningsboenden där personer bor ihop frivilligt. 

3. Introducera en ny definition för delningsboende, vilket skulle göra bostadsformen juridiskt vedertagen.

bottom of page